Feministiskt kunskapsteori

Med anledning av det här inlägget från en av mina favoritbloggare vill jag prata om feministiskt kunskapsteori, mer specifikt filosofen Donna Haraways syn på denna och hennes begrepp ”Situated knowledge”. När jag läste en kort kurs om kunskapsteori vid Uppsala Universitet kom jag i kontakt med det hela och blev mäkta imponerad. Hennes teorier om vad kunskap är, som skiljer sig helt från de traditionella kunskapsbegreppet, är ingenting som kan kastas åt sidan lättvindigt. Det är min fasta övertygelse om att det bör slängas iväg med stor kraft.[1] Den som vill läsa om det med Haraways egna ord kan med fördel göra det i denna PDF, men gör det inte om du har lätt att få huvudverk. Ayn Rand har ibland kritiserats för att inte vara en överdrivet lättläst författare och inte heller särskilt engagerande när hon skriver, men jämfört med vår kära feminist är hon ett under av klarhet, lättlästhet och framförallt oerhört koncis.

Innan vi går vidare vill jag ta huvuddragen i vad diverse filosofer, mestadels äldre herrar, ansett om kunskapsbegreppet. Standarddefinitionen av kunskap i dessa kretsar är ”Justified True Belief” (fortsatt ”JTB”) och går att läsa om här. Kortare sammanfattat kan det istället sägas att du har kunskap om något om du har goda anledningar att tro att något är sant, att du tror att det är sant och att det faktiskt är sant. Meningen ”Kalle har kunskapen att mjölk kommer från kor” betyder alltså att Kalle tror att mjölk kommer ifrån kor, att den faktiskt kommer ifrån kor och att Kalle har goda skäl att tro detta. Denna kunskapsdefinition, eller varianter av den, har sedan länge fungerat ganska bra och är filosofiskt sund såtillvida att det är svårt att hitta fel i den. Det stora problemet med den här kunskapssynen för folk som företräder mer flummiga individer är att JTB med nödvändighet leder till att det finns saker som är rätt och fel, ett påstående kan inte vara både sant och falskt och invändningar av typen ”well, that’s just your opinion, duuude” [2] inte riktigt fungerar när det handlar om fakta. Kunskap blir nämligen med till stor del ett objektivt begrepp, då två personer enligt definitionen inte kan ha motstridig kunskap.

Här kommer ett gäng stycken där jag sågar så kallad feministisk kunskapsteori, hoppa fram till ”NU FORTSÄTTER INLÄGGET” om du inte orkar läsa det. I en hemtenta där en fråga handlade om just ”Situated knowledge” och sagda text skrev jag följande för några år sedan, jag tog mig friheten att fetmarkera det jag tyckte var det centrala:

”Ytterligare en åsikt hon framför är att subjugerade synvinklar, vilket jag uppfattar som i första hand ”förtryckta” gruppers synvinklar, bör gå före andra då dessa enligt Haraway ger en bättre bild av världen. Detta system med ”föredragna” eller ”prioriterade” är enligt Haraway varken relativistiskt eller totalitärt. Det handlar istället bara om att kunskapen måste befinna sig i en viss kontext, eller åtminstone utvinnas ur en viss sådan. Hon menar även att rationell kunskap inte är något universellt utan istället något måste tolkas och ”en process av fortgående kritisk tolkning”. En sista viktig poäng med situerad kunskap är att omvärlden inte ska ses som ett objekt utan som en agent. Den är alltså inte ett dött objekt utan snarare något vi interagerar med.

Det positiva med teorin är att det ligger något tilltalande i att saker måste ses i sin kontext och att det ska finnas någon bakom varje påstående. Det kan även kännas sympatiskt att hon prioriterar utsatta grupper. Att göra så medför dock en del problem. Det mest uppenbara torde vara att det är svårt att kombinera tron på en objektiv verklighet med inställningen att all kunskap om den åtminstone i viss mån beror på subjektet, och att vissa subjekt ska ha tolkningsföreträde beroende på deras sociala och kulturella ställning. Det framstår som svårt att argumentera för att kunskap definierad som ett antal personers uppfattning av ett fenomen är mer värdefullt för ett samhälle än kunskap enligt någon annan definition. Det kan argumenteras för att denna kunskapssyn är bättre ur vissa feministiska synvinklar, men det uppenbara motargumentet är att vad som ses som sant inte borde vara beroende av ideologiska hänsyn. Idéer borde bedömas efter hur pass bra de passar ihop med verkligheten och inte tvärt om. Personligen gillar jag idén att någon ansvarar för vad denna påstår, men jag ser inte hur detta nödvändigtvis skiljer sig från en traditionell kunskapssyn. Så länge det finns en någorlunda öppen debatt om saker kommer utsatta påståenden ändå alltid att antingen bli försvarade av någon eller utbytta.

[…]

Om en teori inte går ihop med vad som traditionellt kallas ”objektivitet” så borde det första steget vara att försöka anpassa teorin, inte omdefiniera begreppet objektivitet. Att hitta på en egen definition av objektivitet som en teori går ihop med visar inte att den är objektivt gångbar, bara att du om du vill kan försöka lägga in nytt innehåll i gamla fraser. Om du inte visar på varför det vore rimligare att tolka ett begrepp på ditt sätt än det traditionella uppnår du inte mer än vad du gör genom att försöka kalla en anka för en svan.

NU FORTSÄTTER INLÄGGET

Som jag ser det så är förklaringen till att extremfeminister så ofta skriver saker av typen ”Men läs lite genusteori så förstår du”, ”Du fattar ju ingenting” eller dylikt när de bemöts av vad som framstår som kanske sansade argument eller seriösa frågor inte i första hand någon form av härskarteknik eller dylikt. Det är bara det att utifrån deras kunskapssyn är inte objektiva fakta, logiska argument och annat som normalt brukar tillskrivas ett ganska högt värde alls viktigt. Istället är det utsatta gruppers (vilket ur deras synvinkel tenderar till att vara dem själva, mestadels) syn på det hela som är ”kunskap”, oavsett om det råkar stämma överens med verkligheten eller inte. Om man ser det hela på det här sättet tenderar många konstiga uttalanden att bli betydligt mer logiska.

 

[1] Pluspoäng till den som vet från vilken poet jag tagit formuleringen.

[2] Jag älskar The Big Lebowski, fantastisk film.

 

 

Annonser

One thought on “Feministiskt kunskapsteori

  1. Ping: Feminism och kunskapssyn | Genusdebatten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s