Vänsterns bruna bakgrund

Från Wikipedia:

”Vänsterpartiet bildades 1917 av vänsteroppositionen inom Socialdemokraterna samt hela dess ungdomsförbund. Detta kom av en strid mot den socialdemokratiska partiledningens ultimatum om total lojalitet genom bland annat den så kallade munkorgsstadgan som vänsterfalangen och ungdomsförbundet kritiskt menade var till för att tysta oppositionen inom partiet. Det nya partiet som bildades, Sverges socialdemokratiska vänsterparti (SSV), var senare med och grundade Komintern 1919.”

Angående Komintern kan man läsa följande:

”Målsättningen med organisationen var att med alla tillgängliga medel, inklusive militärt, nedkämpa bourgeoisin, att med sovjetiskt understöd föra revolutionen vidare och upplösa nationalstaterna en efter en och omvandla dem till en internationell socialistisk sovjetrepublik.”

Tillbaka till Vänsterpartiet:

”Även efter att Komintern upplöstes var partiet nära knutet till Sovjetunionen, något som ändrades först på 1960-talet efter intryck av eurokommunismen, då partiet blev mer självständigt och det första kommunistiska partiet att principiellt acceptera politisk demokrati. Partiet fortsatte emellertid kontakterna med ett flertal socialistiska folkrepubliker ända tills järnridån föll 1989 och Sovjetunionen kollapsade 1991.”

Partiet ägnade alltså sina första ~45 år till att öppet stödja Sovjetunionen, kommunistdiktaturen mest känd för massmord, politiskt motiverade massavrättningar och användandet av politiskt skapad massvält för att kuva opposition. Därefter fortsatte man i 30 år att hålla goda kontakter med de kommunistiska diktaturerna.

Andra höjdare ur Wikipediaartikeln:

Om 1950-talet: ”Årtiondet blev en nedgång för SKP. År 1951 blev Hilding Hagberg ny partiledare. Hagberg förde en utrikespolitik som präglades av lojalitet mot Sovjetunionen, men ett närmande till Socialdemokratin på det inrikespolitiska planet.”

Om stegen bort från Stalinism: ”Kongressen 1964 blev en seger för förnyarna i partiet. C.-H. Hermansson blev partiets ordförande och började successivt förändra partiet och fjärma sig från de stalinistiska kvarlevorna och den okritiska hållningen till Sovjetunionen. Avsikten var att göra partiet anpassat till svenska förhållanden däribland att acceptera den svenska parlamentariska demokratin fullt ut.”

Detta inkluderar inte ens mer moderna klassiker som Lars Ohlys beskrivning av sig själv som kommunist, ”våldsvänsterns” moderna uppgång (och fall?) eller Ung Vänsters återkommande stöd för den sistnämnda. Av Sveriges större partier har Vänsterpartiet med stor sannolikhet den brunaste bakgrunden av stöd till totalitära regimer, kom ihåg det nästa gång de försöker sätta sig på en hög häst eller anordna minnesdagar om förintelsen där temat är att kritisera världens enda judiska nation.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s